Hund é livet :)

Igår när vi skulle ut och kissa hundarna en sista gång så landade smira fel med ena frambenet och bara skrek. Sen ville hon inte stö på det men man kunde känna och böja på det utan att hon markerade. Ringde veterinären i helsingborg och berättade. De sa att hon skulle få vila och sen skulle jag se hur det blev till idag. Jag såg framför mig Bettys skada som hon hade som valp, som va en spricka i bakbenet. Inatt har jag legat med huvudet mot smiras säng för att hålla koll på henne. Hon sov lite oroligt lika så jag. När hon ville ut och kissa strax efter fem så va jag så nervös när jag skulle släppa ner henne att jag nästan inte ville. Men det gjorde jag. Och då går hunden! Lyckan spred sig. Sedan när jag träffade jenny så tyckte hon att hon markerade. Ringde återigen veterinären för lite råd. De tycke att om hon har blivit så bra över natten så va det säkert inga problem. Men skulle hålla lite koll på henne nu några dagar. Min älskade rödnäsa!