Prestationsångest och bilder på den bästa röda!
Alla har säkert någon gång drabbats av prestationsångest. Jisses vad min har varit på topp på sistonde! Men som allt annat jobbar man bort det. Och nu känns det bra igen! :)
En helg hemma hos oss:
Hjärtats rena bil gick att använda som spegel :)
Smiras favvoträd!
Fina vildblommor.
En snygg röd hund framför en snygg svart bil.
Underbara ögon! <3
Finaste aussietösen!
Jag har den... jag haaaaar deeeeeennn....
Mina bästa hjärtan<3
Haha!!
Nu friskvårdskväll på jobbet! :)
magsjuk.
Ja precis vad jag är just nu.. Det har lagt sig en del nu. Men kan fortfarande inte få ner så mycket mat. Någon macka sen går det inte mer. Men snart är jag tillbaka!:)
Har glömt att skriva att jag för någon vecka sen hade ett leende stort som en sol och sedan dess har allt varit så himla bra i hundträningsväg. Körde upp till min vän Maya för att köra igenom Maya inför hennes lydnadsdebut. Jag skulle också ha tävlat på hemmaplan men har en löpfis så den fick vi hoppa över. När vi skulle lägga plats med dessa galenpannor så tyckte Mayas hund, Mossa, att de skulle busa lite. Fram till Smira och Smira bara låg kvar och tittade på mig. Det var väl tur för Mossa förståd att det inte var någon idé. Då känner man sig stolt som en tupp!! Som vi har kämpat med den platsen och hon ligger kvar alldeles stilla när en hund är framme vid henne! Kan tillägga att Mossa låg på platsen på tävlingen och de klarade ett 1:a pris också. :)
Annars så är det bara några dagar kvar på löpet och nu ska vi snart ut och visa vad vi kan på tävlingbanorna. Mycket inplanerat :)
För lite mer än ett år sedan träffade jag en kvinna som jag inte då visste skulle bli en sån bra vän och träningkamrat. Hon finns där och stöttar och puschar en. Igår fick jag ett sånt glädjande sms, de är uppflyttade till lägre spår. Som dom har kämpat och nu äntligen. Bästa Susanne och Ebba! :)
Har glömt att skriva att jag för någon vecka sen hade ett leende stort som en sol och sedan dess har allt varit så himla bra i hundträningsväg. Körde upp till min vän Maya för att köra igenom Maya inför hennes lydnadsdebut. Jag skulle också ha tävlat på hemmaplan men har en löpfis så den fick vi hoppa över. När vi skulle lägga plats med dessa galenpannor så tyckte Mayas hund, Mossa, att de skulle busa lite. Fram till Smira och Smira bara låg kvar och tittade på mig. Det var väl tur för Mossa förståd att det inte var någon idé. Då känner man sig stolt som en tupp!! Som vi har kämpat med den platsen och hon ligger kvar alldeles stilla när en hund är framme vid henne! Kan tillägga att Mossa låg på platsen på tävlingen och de klarade ett 1:a pris också. :)
Annars så är det bara några dagar kvar på löpet och nu ska vi snart ut och visa vad vi kan på tävlingbanorna. Mycket inplanerat :)
För lite mer än ett år sedan träffade jag en kvinna som jag inte då visste skulle bli en sån bra vän och träningkamrat. Hon finns där och stöttar och puschar en. Igår fick jag ett sånt glädjande sms, de är uppflyttade till lägre spår. Som dom har kämpat och nu äntligen. Bästa Susanne och Ebba! :)
